Knaaak

Härlig dag idag. Förmiddagen hände inget speciellt men på tunnelbanan mot pappas place så träffar jag på Kim och Alice! Vad är oddsen liksom? Jag blev väldigt glad för sällskapet och väl framme hos pappsen fick jag min efterlängtade massage för mina outhärdligt stela axlar. Behöver jag nämna att det knakade? Det är tur att man har en far som kan sånna välbehövliga saker som detta när det behövs. Tack! Snart ska jag försöka börja träna upp mig igen så att man tål lite mer slitage, eller blir jag mer skadade då?... det får tiden utvisa.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0