Astro
Jag
Styrs av - Solen
Lyckostenar - Diamant och bergskristall
Motto - Jag ska! (verkar det bekant?)
Stil - Fördrar lysande och soliga färger som rött, orange och gult. Gärna originell, helt i stil med min färgstarka personlighet.
Personlighet - Jag har egenskaperna öppenhet, mod, storsinthet och trivs med att vara medelpunkt, att få vara den som syns och hörs mest. Är född ledare och organisatör men min envishet kan vara till min nackdel. Jag är en obotlig optimist. Mina motståndare kan uppfatta mig som självsäker och uppblåst, och en viss sanning ligger i det. Jag har hög moral och lyder hjärtats röst i alla livets skeden.
Kärleken - Jag får lätt kontakt, gör snabba erövringar men blir lika lätt besviken. I min jakt på kärlek hamnar du ofelbart i armarna på dem som förstått att slösa med smicker. Min partner får aldrig glömma att ge bevis på uppskattning.
Du
Styrs av - Pluto
Lyckostenar - Opal
Motto - Jag kontrollerar!
Personlighet - Du har en stark personlighet, är intelligent och målmedveten. Du vet vad du vill och ser till att få det du vill ha. Du kan vara en gåta för din omgivning, men bakom ditt hemlighetsfulla lugn lurar mäktiga och starka känslor. Svagheten är svartsjukan. Du kräver total trohet och du är en mästare på att ställa till scener. Du är lättretad och reagerar tjurigt barnsligt. Mystik attraherar dig och du inspireras av ödesfrågor.
Kärleken - Passionerad. Du aktar dig för att binda dig för tidigt. Hem och barn är inte det största målet i livet. Känner du tryggheten i förhållandet satsar du allt!
Våra stjärnteckens kärleksastron från en bok från 1992, men ändå stämmer den till fullo! Jag tycker detta är otroligt intressant och jag ska se om detta kan leda mig någonstans...
Kommer förbli olycklig resten av året...
Jag har tänkt igenom detta med dagarna och kommit fram till att det inte finns några "bra" dagar, bara vanliga dagar och dagar med dåliga händelser som inträffar, som tynger ned en vanlig dag och gör så att en vanlig dag känns som en bra dag för att det inte hänt något dåligt. Missförstå mig rätt. Det är logiskt.
My mind goes...
Du är det första jag tänker på när jag vaknar, det sista innan jag somnar
Jag drömmer om dig varje natt
På morgonen vaknar jag förtvivlad över att inget var sant
Jag kommer ihåg allting, alltid.
Försöker mina drömmar berätta något för mig
Framtiden, nutiden, paralellvärlden
Jag lever mitt liv totalt för någon annan.
Ska jag fortsätta, ska jag sluta
Jag kan inte ge upp min hobby
Ska först hitta ett annat intresse
Jag har inga andra intressen, om du inte är där
Jag blir styrd genom livet, fast inte utav mig själv
Drivkraften, Du, försvinner ifrån mig
Och kommer aldrig tillbaka
Vad ska jag göra nu?
Nåt personligt
Some things that sounds right, and all that is you
Dark hair, puppy eyes, guitar cutie, bonestructure, marked lips, smooth talking, obsessed, shoulders, intense, not intrested, shy, brown, sweet, smile, heartbeat, always busy, music, feelings, everything , nothing, ashamed, talk, proud, I'm so lucky, not, stupid, questions, falling, landing really hard, bruised and scarred, can't breathe, seriuos, got something special, a lot, the one thing on my mind, perfectly fine, Freddie Prince Jr?, look at you, the one, someone else, mustash, what happend, regret, regret again. beutiful, no air, touch, hello...
Memory
När det är lugnt på jobbet
Detta är Disney's Ariel - min enda och sanna idol. Kan vara för att vi är så lika i allmänhet. Vacker, söt, snäll, äventyrlig, simmar och har en snygg man. (Inte mycket som stämde in på mig där men det är väl det jag ser upp till.) Då är det nog fachinationen till stjärtfenor! Har alltid velat haft en sådan... jag är inte vuxen än!
Va sa? Hur gick det här till?
- Jobbat mellan 8.30 - 17.00 med Loreto som är en riktigt skön pingla.
- Ätit en knäckebrömacka med skinka på.
- Stått och pratat med en Mats i väntan på hissen som aldrig kom. (Blir lite fundersam på vad detta kommer leda till...) Mama!
- Har pratat sjukt mycket engelska!
- Folk stirrar ner mig jämt och ständigt och jag har ingen aning varför. Jag har inte genomgått någon större förändring. Jag har väl smittat av mig av "Amanda-syndromet", dvs ögonkontakt är inge farligt. Mys! Me like!
- Tagit i hand med ett nytt ansikte som verkar väldigt trevlig, som jag KANSKE redan visste!
- Är glad att jag fick möjligheten att skriva ned detta innan sovdags.
xxxx
Mina resultat
Idag bestämde jag mig för att ta tag i lite arbete och satte mig för att sortera lite viktiga papper mm. Då hittar jag massa simtävlingspapper med tider uppskrivna på. Tanken slog mig, jag ska kolla upp alla mina tider på nätet. Sagt och gjort, nu sitter jag och kollar igenom mina simresultat under min korta simkarriär jag haft. Jätteroligt att se när man själv inte har skrivit upp exakt alla. T ex finns ett från år 2002 då jag simmade 100 m medley på seriesim, tror det var i Gubbängsbadet till och med. Ingen världsarbra tid kan jag erkänna men kul att se vart man började. Tiderna blev bättre till år 2007 då jag slutade simma på elitnivå. Mitt bästa minne är från Höstneptuniaden 2006 då jag gjorde personligt rekord (pers) på 100 m bröstsim. Det som var så speciellt denna gång var att jag först simmade lagkapp, (4x100 medley) och jag hade bröstsimssträckan. Min tid blev då 1.28.62, pers på 3 sek. Skitglad gick man upp ur bassängen och laddade inför nästa lopp, 100 m bröstsim igen! Dyk, simma järnet, mål och tiden blev 1.26.64. Ännu 2 sekunder pers, och allt på samma dag! Jag vet inte vad det var men på topp var man. Tiden förbättrades ytterliggare senare samma år på klubbmästerskapet. Lite andra resultat jag delar med mig av kan ni se på bilden.
Trots att jag "slutat" så finns kärleken till sporten fortfarande kvar. Simmar gör jag fortfarande några gånger i veckan, annars har jag ju börjat med livräddning. Vatten ingår där också så jaag har användning av simningen. H2O kommer jag aldrig att lämna, just so you know...
Åt skogen med allt!
Igår började det. Åkte in till staden med Malin för att handla kläder, gick in på Åhléns och köpte väskan jag länge gått och drömt om, går ut ur butiken och larmet går. Jag blir förvånad men går vidare in till HM. Fast det inte pep där så tog jag en extra titt i påsen och märker att larmet fortfarande är kvar! Vaddå kärvt att gå tillbaka in till kassan och förklara att tjejen inte tagit bort larmet utan att det ska låta misstänksamt? Kände mig lite utsatt där. Dagen fortsatte i sin vanliga takt och jag sprang runt i varannan affär i hopp om att hitta en kavaj som passade. Det gick inte så bra, de var antingen för korta, för raka, för konstiga eller rent ut av fula. Så jag får gå ett varv till en annan dag. Man hittar ju aldrig det man letar efter så jag gav upp och fann ett par snygga byxor istället, som jag iofs behövde. Nu har jag en halv arbetskostym klar.
Shoppingturer tar på krafterna och när min kropp sa ifrån så åkte jag hem för att vila upp mig lite innan simträningen. Mamma gick för att handla i butiken närmast och kommer sedan hem 50 min senare för att hon pratat i telefonen! Stressigt som fan blev det när jag hade börjat få panik över matfrågan när det blivit snorbrottom för mig att åka! Jag fick inte njuta av den måltiden, sen var det vara o dra! Missar pendeltåget precis, Julia är sen, skriver upp mitt påhittade pass och hoppar i vattnet 15 min sent. Resten av passet gick inte heller bra, låg mest och sprattlade i svallvågorna från de andra. Men fick höra några tröstande kommentarer att mitt pass var bra i allafall.
Det jobbigaste var att mina tankar var på ett helt annat plan. Gick därifrån i ångest över den hunk jag nu blir så avundsjuk på, som jag vill ska göra något men vet att det inte kommer hända för att jag sa stopp. Jag ångrar det inte men allt är så kvavt att jag vill drunkna! Titta inte på mig sådär för jag blir mer och mer förtvivlad över din tillgänglighet. Jag har slutat lura mig själv och insett att jag visst ville gå över gränsen där moralen tar slut, men mitt förnuft sa ifrån. Tanken på att det var du skrämde mig kanske, just för konsekvenserna. Eller är det något annat som spökar? Känslorna finns, känslorna finns inte.
Hoffmaestro & Chraa-konserten blev inte heller så lyckad. Åkte in innan sju som jag tyckte var lagom tid tills konserten började vid 20.00. Hade inga tankar på just då att bandet faktiskt var riktigt stora efter året som gått, men jag hade ändå siktat på att stå längst bak. Att ta sig till grönan tog 40 min och sedan hitta sin vän i vimlet av folk var så gott som omöjligt. Ingen som kan säga EXAKT vart man står och ingen tecking så jag bestämde mig för att gå in själv men då såklart stängs dörrarna. Det är fullt. No use av att stanna kvar på stället, jag ville bara hem.
------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Med denna linje avslutar jag nu det dåliga inflytandet jag haft!
Imorgon kommer Alex och livar upp stämningen. Då ska vi klä ut oss...!
Det trodde jag inte om mig själv...
OS!P
Funderingar kring mig...
Nu har även de som varit mina vänner börjat klippa bandet tvärt då de låtit mig tro att allt var frid och fröjd. Jag skulle vara tacksam och få veta varför åtminstonde. Jag är inte den perfekta vännen i alla lägen men jag försöker i allafall, och när jag inte gör det är det något fel. Jag finns alltid tillgänglig men jag antar att jag får sluta tro detsamma om andra. Inget jag vill frivillligt, för tänk om jag skulle ha fel ännu en gång omvänt sätt och sumpa allt totalt? Det vore en ännu större förlust enligt mig. Då skulle jag bara åma mig över hur det kunde ha varit. Nu vet jag i allafall vilka som inte var rätt och dem verkar jag aldrig få se igen. Det kanske är lika bra för jag orkar inte med fler besvikelser. Så jag låter detta rinna ut i sanden...
Jag säger som Darin: You're a lovekiller.
Nu ska jag fokusera på de som betyder allra mest för mig, de som är värda uppmärksamheten. Fast nu säger jag emot mig själv. Alla är under min uppmärksamhet. Det finns nog inte en människa som har undgått mig och mitt iaktagande och de som är extra intressanta har fått känna sig uppmärksammade. Sån är jag MEN de som kvarstår som intressanta och bra människor för mig får ta åt sig lite extra. Jag tänker inte säga att jag väntar på att bli sårad för det vet ni nu att jag inte tror sånt om människosläktet. Så jag tänker vara glad så länge jag har er. Jag är inte rädd för sanningen, jag ser den bara annorlunda.
Vad är ett knivhugg i ryggen när man kan förblöda av lycka?
Problems will appear...
Not the plan
What Have I Done
Not good
It's hard to tell
Cause the way you got your body movin' got me confusin'
And I can't tell if it's the beat or sparks
Creation shows me what to do. I'm dancing on the floor with you and when you touch my hand I go crazy. The music tells me what to feel. I like you now. But is it real by the time we say goodnight. I don't know if this is right. I feel you coming through my veins.
Am I into you or is it music to blaime?
Kände för att lätta på hjärtat lite
// Amanda
Foto: Alexandra
Vi kom, vi såg, vi segrade!
Student 2010!
Japp, självklart börjar allt med champanjefrukost hos Ida i Skuru. Varmt och skönt var det, nästan lite för varmt till och med, så inget regn fick vi. Ni ser, SMHI hade fel... igen. Allt hade löst sig med flaket också så vi hade en bra dag att se fram emot. Ett tips till alla blivande studenter - anlita INTE Festkungen!!! Ni kommer bli blåsta så det stänker om det! Men tillbaka till champanjen, vi hade en trevlig stund tillsammans vi i bildklassen och några från musik hängde på också. Sedan bar det av mot skolan till klockan 10 för att sedan äta studentlunch. Potatis och rostbiff blev det med tårta som efterrätt. Mums. Jag fick då ingen tårta pga allergier såklart men glass med jordgubbar är inte illa det heller. Fotografering och Aulan kom tätt inpå och sedan var man framme vid den stora händelsen; utspringet. Vilken härlig känsla det var, springa och skrika allt man har och mötas utav kameror och glada miner. Jag var så glad att champanjeflaskan föll till marken med ett kras och där står vi och skrattar åt det. Mot flaket! Jag måste säga att det var det härligaste med hela dagen. Blåmärken i all ära men fan va kul det var.
På mottagningen blev man inte lika omkramad dock med tanke på hur jag såg ut och luktade. Men efter en dusch så var allt frid och fröjd, utom mitt eget mående. Men inget stoppar mig, slutskivan nästa och där började racet igen en aning, fast inte fullt lika hårt eftersom det var kusins student dagen efter!
Avslutningsvis måste jag få tacka för en fin student och mottagning och tack till alla i min klass för alla år. Jag kommer sakna er mycket. Puss! Foton från hela dagen finns på Facebook.
// Amanda
Svårt att välja
Nu känner jag hur hungern börjar sätta in... kan inte pappa komma hit snart!?
Amanda
SBMLTs Studentskiva
Min skiva var grym, och åter GRYM! Det enda jag blev lite besviken på var att några av mina vänner inte dök upp, men det är väl deras förlust så att säga. Ni missade verkligen något! Kvällen började med middag med föräldrar och familj åt alla håll och kanter och röjet började smått redan nu. Bordet bakom oss var riktigt taggade på låten "Lambo" och snart fick vi alla smaka på en dänga. Maten var riktigt god enligt mig; Tomater (haha) till förrätt, kyckling och potatis som varmrätt och till sist glass med jordgubbar och hallon som efterrätt. De där hallonen hade de i och för sig kunnat tagit bort... Jag var för övrigt utklädd till "Den onda lilla sjöjungfrun" och kände att jag lyckades ganska bra med det, succé!... vågar jag säga det? När efterinsläppet började gick alla igång på högsta växeln och det blev partaj så det stod härliga till! Jag tror att ja mest sprang runt och fotade lite random folk, men så ska det va! Jag hade en trevlig tid och jag hoppas ni andra hade det också. Tack alla som kom!
oOo Amanda oOo
